VÄLKOMNA TILL SVÅGADALENS HONUNG!


Svågadalens Honung ligger i det natursköna Hälsingland ca tre mil norr om Ljusdal och tillhör Hudiksvalls Kommun. Jag som driver det hela heter Daniel Ekblom och är en före detta krögare som hastigt och lustigt bestämde mig för att bli biodlare - till mitt, binas och naturens stora glädje!

Biodling är en hel vetenskap och en mycket förenklad snabbkurs av detta samt vad mitt företag står för och hur det fungerar tänke jag dela med mig av för den vetgirige här nedan.

OM SVÅGADALENS HONUNG

Svågadalens Honung startades upp 2009 med 5 bikupor och består idag (2014) av knappt 90 bisamhällen/kupor. Mitt mål är att utöka de närmaste åren och komma upp i ca 150 - 200 bisamhällen med en kvantitet av ca 6 ton honung. Om jag då har nya mål återstår att se........

Svågadalens Honung arbetar etiskt, miljövänligt och i samförstånd med naturen. Vi stödjer Världsnaturfonden, är ekolgiskt certifierade och och blir under våren 2015 även KRAV-godkända.

Honungens starka band till björn finns inte bara i "Bamse´s värld" utan är en ganska regelbunden besökare i våra bigårdar. Vi har stor förståelse för detta (eftersom vår honung är extremt god...) och anser att det är upp till oss själva att skydda oss när vi ställer ut mat åt björnen i dess hemtrakter. Vi ägnar därför en del tid och kostnader åt att sätta upp och underhålla viltstängsel där andra kanske hellre skulle ansökt om skyddsjakt. En del av våra bikupor står på tomten men de allra flesta är spridda över Svågadalen.

Björnspår
Tillknuffade kupor
Demolerade kupor
Spår från grävande björn

På våren kan man i skogarna se tydliga spår då björnen vaknat ur sitt ide innan snön hunnit smälta bort. Vid det första besöket som vi hade 2009 var björnen lite försiktig och knuffade bara till kuporna lite. Några dagar senare så var den inte lika försiktig...... När vi säkrat kuporna genom att sätta upp elnät kunde man se tydliga spår på att en ivrigt grävande björn förgäves försökt gräva sig innanför stängslet.

Hemma på tomten hade vi inte satt upp några viltstängsel då vi inte räknat med björnbesök så nära vår gård. Det visade sig i år att vi trodde fel....... Efter att ha slagit sönder ett par kupor och tagit med sig honungsramar in i skogen för att äta i lugn och ro, kom den sedan tillbaka efter ett par veckor. I sin besvikelse över att på nytt finna elnät uppsatta runt kuporna bestämde björnen sig för att gå in i vår isolerade honungsbod - utan att använda dörren......
 
Demolerade kupor
Honungsramar i spår in i skogen
Demolerad barack med bimaterial

OM BIODLING

Bin har funnits på vår planet i nästan 100 miljoner år. Honungsbiet (Apis Mellifera) har nyttjats av människan i flera tusen år. Man tog honung från bina redan för 10 - 15 000 år sedan och ända sedan den tiden har honung även använts som läkemedel. Honung framträder närmast som ett universalmedel i de stora antal recept som kan spåras tillbaka ända till Antiken och det gamla Egypten och var också en betydande handelsvara. Under 1500-talet betalade en del bönder sin skatt i honung och i vikingarnas mjöd användes honung som sötningsmedel. På 1700-talet framhöll Carl von Linné nyttan med honung och mjöd som botemedel mot en rad sjukdomar. Honung har ännu idag en stark ställning inom folkmedicin och för tillfället görs en utredning kring de speciella mjölksyrabakterier som honung innehåller. Bland våra länkar kan du se några intressanta inslag om detta.

Bin och deras pollinering av växter är en viktig del av det ekologiska systemet. Pollineringen ger mer blommor, större skördar av frukt och bär samt bidrar till att utrotningshotade växter lever vidare. Man brukar räkna med att bonden kan öka sin skörd med mellan 10 - 15 % med några bikupor vid fälten. Värdet på binas pollineringen av kommersiella grödor uppgår till ungefär det dubbla värdet av själva honungsproduktionen.

Globalt sett är ungefär en tredjedel av den mat vi äter helt beroende av pollinerande insekter och ungefär 85 % av pollineringen görs av honungsbin. Tyvärr har både vildlevande pollinerare (vilda bin, humlor etc) och tambin minskat i antal under senare tid i såväl Sverige som övriga delar av världen varför vi behöver både fler bin och biodlare. Dessutom råder det brist på honung i Sverige och för att täcka behovet får vi importera ungefär lika mycket som vi producerar själva. Det gynnar inte pollineringen av våra Svenska grödor och växter.


BISAMHÄLLET

Bin är fredliga så länge de inte blir störda eller hotade och sticker endast för att försvara sig själva eller sin kupa. Det finns ett stort antal olika biraser där de vanligaste raserna i Sverige är Krainer, Italienska bin (kallas också gula bin), Nordiska bin och Buckfast som från början var en korsning av det Engelska biet och det Italienska biet. Jag har själv valt att arbeta med Buckfastbin. Alla har sina olika för- & nackdelar och Buckfastbina har blivit mycket omtyckta då de anses vara flitiga, sparsamma, lätthanterade, svärmtröga och motståndskraftiga mot sjukdomar.

Bisamhället består av tre olika individer - Drottningen (en per samhälle) som också kallas för "vise", Arbetsbin ( honbin) och Drönare (hanbin).

Drottning (Vise)
Arbetsbi
Drönare
     
Bina bor i olika typer av bikupor där det vanligaste är Trågkupor och Uppstaplingskupor. För den som inte bara har biodling till husbehov är det uppstaplingskupor som gäller vilket även jag använder mig av.
Trågkupor
Uppstaplingskupor
 
Uppstaplingkuporna är betydligt lättare att arbeta med och man kan lätt anpassa utrymmet efter behov till bistyrkan. Uppstaplingskuporna består av ett antal lådor som kan vara i olika "format" som jag inte går in på närmare här. Underst finns en botten med ett "fluster" som är ingången till bikupan följt av en eller två lådor som kallas för "yngellådor". Det är i dessa lådor drottningen bor och lägger sina ägg. Ovanpå dessa har jag ett "spärrgaller" som gör att drottningen inte kan passera uppåt och sedan har jag vanligtvis mellan en och tre "skattlådor". Det är här som bina skall lägga sin "skatt" - honungen. Överst hamnar själva taket på kupan som isolerar och skyddar mot yttre påverkan.
 

I yngel- & skattlådorna finns ett antal "ramar" där bina har byggt ut vaxet till ett stort antal 6-kantiga celler. Dessa celler fungerar både som barnkammare där drottningen lägger sina ägg och förråd av pollen (binas proteinkälla) och honung (binas kolhydrater) som bina omvandlat av den nektar de samlat in..

Drottningen är bisamhällets viktigaste invånare och utan en drottning går samhället under. Hon styr hela samhället med hjälp av sina doftämnen (feromoner). Någon vecka efter att en drottning fötts flyger hon ut på parningsflykt i några dagar och parar sig med ett antal drönare (hannar). Drottningen parar sig bara under denna parningsflykt och återvänder därefter till sin kupa för att tillbringa resten av sitt liv (två - fem år) i denna. Där börjar hon lägga sina ägg som i gynnsamma fall kan uppgå till mellan 2000 - 3000 ägg per dag!

Drottningen kan lägga både befruktade och obefruktade ägg. De obefruktade äggen blir det nya drönare av och de har till uppgift att para en eventuell ny drottning. Man forskar på om de även har andra uppgifter i samhället. Av de befruktade äggen blir det Arbetsbin som har ett stort antal "arbetsuppgifter" i samhället. De uppgifter som arbetsbiet har är t ex som "inomhustjänst" städbi (renhållning av celler/kupan), ambi (matning av larver), byggbi (utbyggande av vaxkakor), mottagning av pollen och nektar samt värmereglering av samhället och vaktbi (håller vakt mot andra bin vid flustret). De passar också hela tiden upp och matar drottningen. "Utomhustjänsten" har dragbina hand om genom att samla nektar, pollen, vatten och propolis till kupan. Arbetsuppgifterna styrs delvis av ålder men flexibiliteten är ganska stor så att bina lätt kan anpassa sig till de behov som finns.

Bina "pratar" med varandra genom en "dans" de utför utanför kupan och dragbina kan på så sätt meddela övriga bin var de hittat nektar etc. På sommaren blir arbetsbina bara ca 4-5 veckor gamla innan de är utslitna av sina arbetsuppgifter och dör.

Biyngel
Vaktbin
Benpåsar med pollen
"Bidans" utanför kupan
 
ÅRET I BIGÅRDEN

VÅR/SOMMAR

Bina, som har övervintrat i sin kupa, kommer en av de första vårdagarna att ge sig ut på premiärturen som kallas rensningsflykt då de rensar tarmen efter vintern. I takt med att värmen stiger börjar drottningen lägga nya ägg och bina börjar hämta in ny pollen och nektar så fort det finns tillgång för att mata larverna. Våren är den farligaste perioden för att bina skall dö av svält då de nu ökar sin aktivitet och vinterns förråd kan vara på upphällningen. Det är därför viktigt att kontrollera fodertillgången och vid behov ge en extra dos. Bisamhället växer sig starkare och starkare och beroende på klimatförhållnaden så når de en topp i juli då samhället består av ca 60 000 bin. Under denna period gäller det att hänga med och se till att bina har plats att både lägga ägg och förvara sin honung. Man brukar passa på att dela samhällena för att utöka och att göra avläggare till försäljning.

Om det blir för trångt i kupan ökar risken för att bina skall svärma. Svärmningen är binas naturliga sätt att föröka sig på och är inte som många kanske tror en stor svärm med galna bin som skall gå till anfall. Svärmningen har planerats ett tag i förväg och bina har då genom att ge några av deras larver en specialkost dragit upp en ny drottning. Det är alltså födan som avgör om äggen skall bli en drottning eller ett vanligt bi. Det kan bara finnas en drottning per samhälle (annars dödar de varandra) så därför tar den gamla drottningen med sig upp emot hälften av bina och flyger iväg till ett närbeläget träd eller liknande. Där kan svärmen bli sittande i allt mellan någon timme till något dygn medan spejarbina letar reda på en mer bofast plats som svärmen sedan flyger iväg till. Ibland kan det gå flera svärmar efter varandra.

Svärmning kan även ske om bina blivit missnöjda med den gamla drottningen för att hon börjat lägga för lite ägg, blivit för gammal eller skadats..

Två drottningceller (viseceller) i nederkant
Bisvärm i träd

HÖST/VINTER

Från juli blir samhället svagare i takt med att blomningen avtar för att till vintern bestå av ca 20 000 in. Beroende på när draget börjar och hur stor biodling man har så börjar många att "skatta" vid midsommar. När man "skattar" tar man alltså honungen från bikupan. För storbiodlaren kan denna process fortgå löpande resten av säsongen och för den lite mindre skattar man antingen både vid midsommar och i augusti eller bara i augusti. När man slutskattar i augusti måste man ge bina något annat att leva på under vintern och därför ger man dem vinterfoder i stället som oftast är en helt vanlig sockerlösning. Det är viktigt att ge rätt mängd foder då bina annars kan svälta ihjäl under vintern. Man får vara noga att inte spilla för mycket utanför kuporna annars kan det tillsammans med bristen på nektar i naturen starta ett röveri. Då tar sig bin in i andra svaga bisamhällen och stjäl all deras mat vilket gör att de dör av svält. De sent födda arbetsbina övervintrar alltså tillsammans med drottningen i kupan till skillnad mot sommarbina som endast lever i ca 4-5 veckor.

Under senhösten börjar också den stora "drönarslakten". Då motar arbetsbina ut drönarna ur kupan som då dör. Ett allt större arbete behöver nuförtiden också göras på hösten för att lindra de sjukdomar som bina dras med, framför allt varroa, som är en liten parasit och årligen tar död på ett stort antal samhällen.Man brukar också sätta upp skydd så inga möss tar sig in i kuporna under vintern vilket kan ta död på hela samhällen.

Under vintern går bina i klot, vilket betyder att de samlas i en boll, och dess aktivitet avtar till att helt enkelt bara hålla värmen och överleva fram till våren. Under denna period behöver kuporna bara lugn och ro, lite tillsyn då och då så att inget oförutsett hänt samt att se till att kuporna inte blivit för översnöade så att lufttillförseln förhindras. För den lite större biodlaren handlar sedan vintern mestadels om att laga och snickra till begagnade och nya honungsramar, lådor och kupor som behöver underhåll. Och naturligtvis tappning och förpackning av årets honungsskörd. Slungning av honungen sker i samband med att man skattar och tiden det tar är helt och hållet beroende på hur många kupor och vilken typ av slunga man har.

Bin angripna av varroa
Bin som börjat gå i vinterklot

HUR GÖR MAN HONUNG?

Honungsprocessen startas direkt efter att dragbiet tagit nektarn från blomman och är på väg hem till kupan då biet blandar nektarn med sin saliv som innehåller enzymer. Hemma i kupan tar husbina över och tillsätter mer enzymer som omvandlar nektarn till honung som sedan förvaras i de sexkantiga cellerna. Slutligen gör värmen i kupan samt husbinas fläktande att vattenhalten sjunker från ca 60 % till ca 18 % då bina täcker cellerna med ett tunt vaxlager som ett tecken på att den är färdig. Honung skall alltid ha under 20 % vattenhalt då den annars kan jäsa.

Därefter är det biodlarens tur att ta över processen som tar honungsramarna, avlägsnar vaxlocket och slungar dem i en honungsslunga. Det är en speciell centrifug som finns i olika varianter som med hjälp av centrifugalkraften slungar ut honungen ur ramarna. Nyslungad honung är alltid flytande. Honung består till största delen av frukt- & druvsocker och finns det mindre än 25 % druvsocker kristalliserar (intar fast form) honungen sällan eller aldrig såsom t.ex. Akaciahonung. I Sverige intar så gott som all honung mer eller mindre fast form efter ett tag. Vill man på konstgjord väg se till att honungen håller sig flytande, vilket innebär att den inte får kallas för honung, kan man antingen tillsätta fruktsocker i honungen eller så värmer man honungen. Tyvärr förlorar man då en hel del av hälsoeffekterna från honungen, ju högre värme desto mer försvinner av honungens nyttiga ämnen. Har man lite tålamod kan man värma honungen långsamt i max 35 - 40° (honungskupans normala temperatur) och får en honung som håller sig flytande ytterligare ett litet tag innan man eventuellt behöver upprepa proceduren vid behov.

När honungen är slungad vill man ha bort de vax- & pollenpartiklar som finns kvar och man kan då antingen sila honungen, låta den stå i en klarningstank ett par dagar då resterna separerar sig självt eller kombinera de bägge metoderna.

Täckt och otäckt honung
Honungsslunga

Låter vi honungen bara vara så kommer den alltså att kristallisera (hårdna) av sig självt efter ett tag. Det är dock inte önskvärt att detta sker helt okontrollerat då det skulle ge stora kristaller i honungen och den skulle då bli väldigt grynig med känslan av sand-/ gruskorn. En del föredrar att ha en viss struktur i sin honung medan jag själv och många andra ser det som en kvalitetsstämpel att få en så len honung som möjligt.

För att åstadkomma detta brukar man röra honungen. Detta sker ett par gånger om dagen i ett par veckors tid. Det fungerar bra för den lilla biodlaren men inte med större kvantiteter. Där använder man sig i stället av ympning som innebär att man tillför en viss mängd färdig honung med fina kristaller som sedan "smittar" av sig till övriga partiet. Jag använder mig själv av ympning som betydligt underlättar arbetet och gör det lättare att få en jämn hög kvalitet.

Efter detta är honungen färdig för tappning. De flesta små biodlare tappar därför honungen direkt på burk (direkttappning) men den lite större biodlaren har oftast inte tid med detta då det är fler samhällen som måste skattas, slungas och vinterfodras. Man tappar då honungen på hinkar för att senare under vintern när det lugnat ner sig tappa över honungen i burkar.

När honungen ympats eller rörts klart och tappats upp skall den sedan ställas ett par veckor i optimal temperatur som ligger runt 13° - 14° för att få så fin struktur som möjligt. Efter detta är honungen klar för försäljning. Ett problem som kan uppstå när man direkttappar är att man kan få en ganska hård honung. Vad som styr detta tvistar de lärda om men det diskukteras om att för låg vattenhalt, hög druvsockerhalt, för snabb nedkylning och ett antal andra aspekter påverkar detta. Jag själv eftersträvar en "smörig" honung och om man tappar på hinkar brukar det oftast bli en mycket bra konsistens. Hinkarna värmer man försiktigt upp till max samma temperatur som råder i bikupan för att få honungen flytande att tappa på burk och det är förmodligen denna andra uppvärmning som är gynnsamm för konsistensen.

Rörning av honung med borrspiral
Honungstappning med maskin

NÄRINGSLÄRA SAMT BINAS PRODUKTER
       
Honung består till största delen av socker (ca 80 %) med sockerarterna fruktos (fruktsocker) 38 %, glukos (druvsocker) 32 % och övriga sockerarter 9 %. Därtill består det av ca 18 % vatten som vi nämnt tidigare och resterande del är mineraler, enzymer, spårämnen, syror, vitaminer och aromämnen. Av dessa kan speciellt nämnas enzymerna Diastas som bryter ner stärkelse, Invertas som bryter ner socker och Glukosoxidas som omvandlar druvsocker till väteperoxid och glukonsyra. Båda dessa ämnen är bakteriedödande och bekräftar honungens positiva verkan mot förkylningar förorsakade av bakterier. Honungens antiseptiska egenskaper utnyttjas även inom sjukvården där man kan lägga förband vid brännskador och kraftigt infekterade sår som är svåra att lägga om.

Bildkälla och mer info www.alltomhonung.se
 
PRODUKTER FRÅN BIN
       
De produkter som vi i första hand får från bina är naturligtvis först och främst honung. Honung används med fördel direkt som det är, i te, i matlagning, eller bakning. Endast fantasin sätter egentligen gränser för där honung kan komma till användning. Bivax används i tillverkning av salvor, tvålar, oljor och övriga produkter. Bivax har under lång tid använts av oss människor vid ljustillverkning. Bina hämtar även hem pollen i sina pollenbyxor som den har på sina bakben. Pollen innehåller mycket proteiner och mineraler och det passar alldeles utmärkt att använda torkade pollenkorn i sin müsli eller i filen. Bina hämtar även något som kallas för propolis, även kallat för bikitt eller kittvax. Det är ett ämne som kommer från trädens knoppar och från kådan på gran och tall. Bina använder detta till att täta springor i sin kupa. Propolis innehåller bakteriedödande ämnen, är antiseptiskt och kan därför med fördel användas som tuggumi. Drottninggelé kallas den fodersaft som bina matar en blivande drottning med. Den är mycket näringsrik och innehåller proteiner, vitaminerna B1, B2, B3, B5, B6, biotin, inositol, folsyra samt C och E. Traditionellt har den använts av kinesiska läkare för att främja fertiliteten bland annat. Även bigift utvinns och används bl. a. mot ledgångsreumatism.
       
Honung
Bivax
Pollen
Propolis
       
HONUNGSTYPER

Honungens specifika färg och smak beror på dess innehåll av aromämnen, syror och andra substanser som kommer från de blommor som bina hämtat nektar ifrån. I affären saluförs ofta en "blended" honung som håller samma smak från år till år då den blandas från en mängd olika leverantörer. I den lokala butiken, i hälsokostaffären eller direkt hos biodlaren kan du ofta få deras egna unika honung som styrs av växtligheten och klimatet där biodlaren och bina håller till. En del av biodlarna erbjuder dessutom sorthonung.

Sorthonung kan vara försommarhonung som skattats på de tidiga dragväxterna som sälg, fruktträd, bärbuskar, maskrosor, lingon och blåbär. Högsommarhonung ger den största skörden och kommer mestadels från klöver, hallon, tistel, rallarros etc. Hösthonung innebär ofta att en stor del av honungen kommer från ljung och/eller honungsdagg. Bladhonung blir det av den nektar (kallas även honungsdagg) som bladlusen har spillt vid sin utvinning från växtens nektar. Hög halt av bladhonung benämns även ibland som skogshonung eller vildhonung.

Honung saluförs även som sorthonung för den specifika växt som den hämtat sin nektar ifrån. Kravet för att få göra detta är att honungen skall ha en pollenhalt över 50 % från just den växten. Några vanliga sorter är maskroshonung, ljunghonung, hallonhonung, lindhonung, rapshonung och rallarroshonung.

VÅRA PRODUKTER
De produkter som vi säljer är naturligtvis vanlig naturell honung i fast/krämig konsistens som levereras i 500 gr glasburkar. Sin unika och omtyckta smak kommer under försommaren från blåbär, lingon, hallon & sälg. Under sensommaren kommer den till ca 50 % från bladhonung med övriga inslag av rallarros (mjölkört), lingon, blåbär, ljung och hallon. Dessa skördar blandas för att få fram en balanserad och återkommande välsmakande honung.
I vårt sortiment finns även Svågadalens Förkylningshonung - något som visat sig vara mycket populärt! Vår Förkylningshonung är smaksatt med eucalyptus och pepparmynta och förutom sina redan dokumenterade goda läkande egenskaper verkar den extra uppfriskande för både näsa och svalg vid t. ex. förkylning.
Vår flytande honung är helt naturell och utan tillsatser. Hur honung tillverkas och vad som skiljer de olika typerna åt kan du läsa om här. Flytande honung passar alldeles utmärkt att använda i matlagning och bakning då den är lätt att tillsätta.
 
Jag har valt att förse mina honungsburkar med en egentillverkad logotype då jag ser det som en viktig marknadsföring och ger ett mer personligt intryck. Jag är mycket nöjd och stolt över etikettens utseende som den lokala konstnären Bror Eric målat i samråd med mina önskemål.

 
Varje år lämnas en anonym honungburk in till en honungsbedömningskommité i Hudiksvalls Biodlarförening, den biodlarförening som jag är medlem i. Kommitén provar, godkänner och poängbedömer sedan skriftligt alla inlämnade prover där man maximalt kan få 99 poäng. Det man kontrollerar är renhet, konsistens, förpackning, lukt, smak och färg. Hittills har Svågadalens Honung haft full pott på inlämnade prover.

Våra produkter finns idag på nedanstående ställen. Sortimentet kan variera beroende på vilka produkter vår samarbetspartner valt att för tillfället arbeta med. Det går naturligtvis även bra att köpa våra produkter direkt av oss!

Ica Nära, Ängebo
Ica Supermarket, Delsbo
Ica Supermarket Matpunkten, Ljusdal
Bror-Eric, Bjuråker
Nyberg På Berget, Bjuråker

Ica Supermarket, Årsta
Clarion Hotel Stockholm
 
LÄNKAR
 
 
SKRYT

"Vill mest berömma er för eran underbart goda honung. Jag har köpt en burk till alla i min
släkt och alla säger samma sak. Klart överlägsen andra!"

Friggesundskille

 

"Hoppas att allt är bra med dig och alla bin;) Först tänkte jag börja med att tala om att vi får jättemycket
beröm för honungen på frukosten, framför allt förkylningshonungen. DEN ÄR SÅÅÅÅÅÅ JÄVLA BRA!
Finns det någon möjlighet för dig att lämna lite visitkort som vi kan ha på frukosten för att göra lite mer
reklam för dig? Och så en sista sak.... Går det att få tag på mer förkylningshonung?"

Linda Nordén
Breakfast Supervisor
Clarion Hotel Stockholm


 
KONTAKT

Svågadalens Honung
Brättingberg 105
820 62 Bjuråker
mail@svagadalenshonung.se
070-561 71 81
Hitta hit

vår "Sthlmsfilial"

Storsjövägen 42
120 59 Årsta